Inlägg från augusti 2010

Torsdagen den 26 augusti hade Europeiska sitt årliga seminarium för samarbetspartners och kunder, i år på Astoria i Stockholm. Det var många som kom för att lyssna på spännande föreläsningar under temat ”Svenskar i världen”.

VD Kenneth Sandén inledde med att berätta om hur Europeiska arbetar med kriskommunikation, och nämnde exempel som jordbävningen på Haiti, demonstrationerna i Bangkok och inte minst under vulkanutbrotten på Island. Då skapade Europeiska snabbt en krisbloggen ”Vulkanaska”, där vi informerade om hur och var man kunde få hjälp, hur försäkringarna gällde etc. Bloggen uppdaterades flera gånger varje dag.

Sedan var det dags för Mai Ellegaard, som är chef för vårt servicekontor  Euro-Center i Bangkok. Hon delade med sig av sina erfarenheter, om hur det är att leva och arbeta i Asien, skillnaden på hur vi kommunicerar och hur det var att arbeta under oroligheterna i Bangkok tidigare i våras. Kontoret i centrala Bangkok tvingades att evakuera och sätta upp tillfälligt kontor i Rayong. Trots evakueringen arbetade de hela tiden, telefonerna ringde konstant medan de lämnade Bangkok i minibussar. När de var framme kopplade de upp alla datorer och fortsatte arbeta, dygnet runt. Mai och medarbetarna på Euro-Center ser sig själva som den förlängda armen till Europeiska och hur de på ett snabbt och effektivt sätt kan hjälpa den drabbade genom lokala nätverk av sjukhus och läkare. Det blev alldeles tyst i lokalen när Mai tog fram ett kort på sin son och sa att det är så här de ser våra kunder och att de alltid måste hjälpa de drabbade på bästa sätt. Det hade lika gärna kunnat vara någon från din egen familj. Mai förmedlade den medkänsla och en ny dimension till det arbete som sker på våra Euro-Center runt om i världen.

Nästa talare var Johan von Schreeb som pratade om global hälsa och katastrofinsatser. Johan arbetar som kirurg och är en av grundarna till Läkare utan gränser i Sverige. Han har arbetat i ca 20 år med katastrofhjälp och har lång erfarenhet av att arbeta utomlands. Senast var han en av de svenskar som åkte till Haiti för att hjälpa drabbade efter jordbävningen i januari 2010. Det finns olika behov av hjälp beroende på vilken typ av katastrof det är, i vissa fall kanske det inte är den kirurgiska kompetensen som är viktigast utan generell vård, mat, rent vatten och se till att det finns byggmaterial så de drabbade får tak över huvudet.

Johan poängterade vikten av att faktiskt fråga och undersöka vad den drabbade befolkningen verkligen behöver hjälp med, s k behovsbedömning. Det kan tyckas vara självklart, men görs inte alla gånger. Man åker dit och tar med sig material och kompetens som man tror hjälper, men som väl på plats visar sig vara helt fel. I nästa led är det sedan viktigt att hitta bra lokala läkare för att kunna bygga vidare på det arbete som hjälporganisationerna har påbörjat. Johan brukar sammanfatta sina erfarenheter med katastrofhjälp genom att säga att det handlar om att tillföra kunskap till ett område som drivs av mycket känslor. Det varma hjärtat behöver en kylig hjärna.

Sist ut på programmet var författaren och kommunikationsexperten Colin Moon, som på ett mycket humoristisk och träffsäkert sätt föreläste om kulturkrockar, global kommunikation och hur vi svenskar uppfattas utomlands. Vi tycker att vi är ”normala” – men där tar vi fel. Många tycker att svenskar pratar mycket, men gör ganska lite. Vi är obeslutsamma, säger ofta ”nja”, ”kanske” och ”vet inte”. Vi älskar möten och eftersom vi har svårt att komma till beslut, bokar vi in nya möten för att kunna ta besluten. Något som är viktigt för svenskar är vårt boende och då är ytan väldigt central. Vi talar gärna om att vi ”bor i en 3:a på 67 kvm”, istället för att bara säga att vi bor i en 3:a. Att matcha sitt hem är också väldigt viktigt. Att gardinerna matchar mattan, som matchar kuddarna som matchar servetterna på bordet. Men varför det är så kunde Colin inte riktigt svara på.

Samtliga av dagens talare var mycket uppskattades av publiken och vi hoppas att vi på Europeiska kunnat visa på hur det är att vara svensk i världen, gett eftertanke till hur vi kommunicerar, samt gett en inblick i internationellt kris- och katastrofarbete.