God jul i stugorna, här kommer sista luckan i Europeiskas otrevliga julkalender!

Hela december har vi delat med oss av diverse otrevligheter som kan drabba resenären på utlandsresan. I lucka 24 ser vi tillbaka på luckornas innehåll och vad har vi lärt oss. 23 luckor har innehållit smittsamma sjukdomar, några av världens giftigaste djur, parasiter och andra åkommor.
De vanligaste sätten att bli drabbad av otrevligheterna är genom dålig hygien, smittobärare (exempelvis mygg) eller genom dålig uppmärksamhet. För att undvika att en resan blir förstörd kan man därför ha i åtanke att:
- Alltid hålla god hygien, se upp med vattnet både som du dricker och hanterar livsmedel i.
- Vaccinera dig om vaccin finns
- Använda myggmedel, framför allt på kvällar
- Inte vara ute i solen/kylan för länge
- Vara uppmärksam på farliga eller giftiga djur och insekter
Vi kan också utläsa att länder i Afrika, Sydostasien och Sydamerika är extra riskfyllda, och mer specifika länder man ska se upp i är Indien, Thailand, Australien och Sydafrika.
Med det säger vi god jul och gott nytt år, vi tar julledigt och är åter den 2 januari!
Näst sista luckan i världens otrevligaste julkalender bjuder på en liten julklapp med vackert omslagspapper, men ack så otrevligt innehåll.

Konsnäckan, som även kallas för kägelsnäckan, är som namnet antyder konformad och är väldigt populär bland snäcksamlare på grund av det vackra skalet. När den jagar sin föda använder den en harpunliknande ”tand” som är laddad med gift. Samma vapen används som självförsvar när konsnäckan känner sig hotad. Hur människan påverkas av ett ”sting” beror på snäckans storlek, de mindre ger ett sting som känns som ett getingstick medan de större kan ge en allvarligare reaktion.
Foto: Wikimedia Commons
- Riskområden: Tropiska vatten som Indiska oceanen, men även Sydafrikas kust samt södra Kalifornien.
- Förebygg: Se upp för vilka snäckor du plockar upp, hur vackra de än må vara!
- Symtom: Ett allvarligare stick av konsnäckan ger stark smärta, svullnad, domningar, stickningar och kräkningar. Allvarligare symptom är förlamning, synförändringar och andningsrubbningar som kan leda till döden. Symtomen kan komma flera dagar efter sticket.
- Behandling: Inget motgift finns, så endast symtomen behandlas.
Källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
Dan före dan före dopparedan, men vi tar inte jullov från otrevligheterna. Här kommer Sveriges vanligaste könssjukdom.

Klamydia är en sjukdom som man också kan drabbas av på resan, 15 % av alla klamydiasmittade som rapporterades in till smittskyddsinstitutet under första delen av 2011 var smittade utomlands. Sjukdomen smittar genom slemhinnekontakt, oftast när man har sex utan kondom. Bakterierna kan finnas i urinröret i slidan och ibland i ändtarmen. Eftersom mer än hälften av alla som smittas inte får några symtom är det viktigt att testa sig efter alla oskyddade samlag.

Bild: Wikimedia Commons
- Riskområden: Det finns inga länder där det är högre risk att smittas, dock var Thailand, Spanien, Norge, Storbritannien, Danmark och Australien några av de vanligaste smittländerna år 2011 enligt smittskyddsinstitutet.
- Förebygg: Använd kondom eller motsvarande skydd.
- (Eventuella) symptom: Sveda eller klåda när man kissar, flytningar, kvinnor kan ibland få blödningar.
- Behandling: Antibiotika.
Källa och källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
Europeiskas otrevliga julkalender börjar leda mot sitt slut. Dagens mindre trevliga åkomma heter Afrikansk trypanosomainfektion men kallas kort och gott för sömnsjuka.

Sömnsjuka orsakas av en parasit som bärs av och överförs till människan genom tsetseflugan. Smittan härjar framförallt i Afrika där flugan finns och det finns ytterst få rapporterade fall om svenskar som smittats. Det finns två former av parasiter, en som härjar i Östafrika och en i Västafrika.

Foto: Wikimedia Commons
- Riskområden: Savann – och skogsområden i Afrika.
- Förebygg: Skydd mot bett i riskområden, vaccin finns inte.
- Symptom: Till en början ett sår av bettet som är svullet och varmt, huvudvärk, yrsel, trötthet, led- och muskelvärk. Sedan feber, förstorade lymfkörtlar, lever och mjälte. Den östafrikanska versionen är mer akut med kort inkubationstid medan den västafrikanska är mer kronisk. Sista steget är när sjukdomen når det centrala nervsystemet och orsakar hjärnhinneinflammation.
- Behandling: Det finns läkemedel som är ganska effektiva, men de ger tyvärr ganska många biverkningar. Ju tidigare diagnosen ställs desto bättre, är nervsystemet drabbat blir prognosen snabbt mycket dålig.
Källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
Fyra ynka dagar kvar till julafton och vad passar bättre än lite fakta om Denguefeber? Håll till godo i lucka 20!

Denguefeber är som namnet avslöjar en febersjukdom som precis som många andra i tropiska sjukdomar sprids via myggor. Varje år anmäls 30-60 fall till smittskyddsinstitutet och då av svenskar som varit utomlands i ett riskområde. Dock tror man att många fler svenskar drabbas av sjukdomen under resans gång, exempelvis backpackers.

Foto: Wikimedia Commons
- Riskområden: Tropiska länder i Afrika, Asien, Mellan- och Sydamerika. På senare tid har sjukdomen ökat, framförallt i Vietnam, Thailand, Kambodja, Jemen, Elfenbenskusten, Brasilien och Peru.
- Förebygg: Undvik att bli myggbiten genom bland annat myggmedel, långärmat och myggnät.
- Symptom: feber, akut huvud-, rygg-, muskel- och ledvärk och blodsprängda ögon. Efter några dagar uppkommer mässlingsliknande utslag och ännu senare punktformiga hudblödningar.
- Behandling: Det finns varken vaccin eller något speciellt läkemedel mot denguefeber, behandlingen riktas därför in på symtomen.
Källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
Läs mer om denguefeber här!
Man skulle kanske önska att alla tusenfotingar var små och beskedliga som i Sverige, men icke. I lucka 19 hittar du en större – och farligare variant.

Scolopendra är en giftig tusenfoting som kan bli upp till 25 cm lång och trivs i fuktig miljö. På dagarna gömmer de sig under stenar, stockar och dylikt och på kvällen är de ute och jagar på marken. Långt fram på kroppen sitter giftklor som scolopendrans använder för att paralysera och döda sina byten. För smådjuren som är dess föda är giftet dödligt, men för en människa kan ett bett många gånger liknas med ett getingstick. Det finns dock några få rapporterade dödsfall som troligen beror på allergi.

Foto: Wikimedia Commons
- Riskområden: De flesta rapporterade fallen kommer från Australien, Asien och USA ,framförallt ländernas tropiska regioner.
- Symtom: Ett bett orsakar lokal smärta och rodnad, ju större scolopendran är desto mer intensiv smärta.
- Behandling: För att lindra smärtan kan man lägga på ett kallt omslag och ta smärtstillande tabletter.
Källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
I lucka 18 hittar vi en sjukdom som orsakas av en bakterie som heter Salmonella Typhi. Läs och lär om tyfoidfeber!

Tyfoidfeber finns över hela världen men är allra vanligast i fattiga länder. Av de cirka 20 rapporterade fall i Sverige varje år är nästan alla smittade utomlands. Precis som andra bakterier sprids de som orsakar tyfoidfeber framförallt via avloppsvatten förorenat dricksvatten, men även från människa till människa.
Bild: Wikimedia Commons
- Riskområden: Fattiga länder, framförallt Indien, Bangladesh och Mellanöstern
- Förebygg: God hygien och rutiner för livsmedelshantering är de viktigaste åtgärderna.
- Symptom: Stigande feber, huvudvärk, hosta, muskelvärk, röda utslag och förstoppning. Senare även diarré.
- Behandling: Antibiotika, utan behandling är dödligheten relativt hög.
Källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
Det är inte bara i varma länder man kan råka ut för otrevligheter, här i frostiga lucka 17 kan du läsa om köldskador.

Är man utomhus och det är kallt väder är det lätt att förfrysa sig, de kroppsdelar som oftast drabbas är händer, fötter, näsa och öron. I och med att man inte alltid känner att en kroppsdel förfrusit på grund av förlorad känsel, kan skadan snabbt bli allvarlig om man inte ser till att röra på utsatta kroppsdelar då och då.

Foto: Wikimedia Commons
- Förebygg: Klä dig i löst sittande plagg, lager på lager med vindtätt plagg ytterst. Ha ren och torr hud, undvik vind, fukt och metall mot huden. Vicka på tår, rör på fingrar och grimasera för att hålla igång blodcirkulationen.
- Symptom: En ytlig skada ger vit hud och förlorad känsel, blir huden hård och kall, vitgul eller vit med blått marmorliknande mönster kan det vara en allvarligare köldskada.
- Behandling: Till att börja med ska du ta dig inomhus eller till ett vindskydd, påbörja genast långsam uppvärmning gärna hud mot hud.
- Sök vård: Om huden blivit gulvit eller vit med blått marmorliknande mönster och känns hård och kall ska du söka vård så snabbt som möjligt.
Källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
För att resa utomlands krävs ofta en flygresa. Ibland är den över på några timmar och andra gånger tar det nästan ett dygn. En längre resa ökar risken för blodpropp, lucka 16 kommer här!

En blodpropp kan bildas var som helst i kroppen, men vanligast är i underbenet eller i bäckenet. Själva proppen består av levrat blod och lossnar hela eller delar av den kan tillståndet bli mycket allvarligt. Proppen kan då sätta sig någon annanstans, exempelvis i lungorna och skapa lungemboli. Risken för blodpropp ökar rejält när man flyger då man sitter stilla i längre perioder.

Foto: Wikimedia Commons
- Symptom: De vanligaste är smärta i hela eller delar av benet, svullnad, rodnad, ytliga blodkärl syns bättre, feberkänsla.
- Förebygg: När du flyger ska du tänka på att röra på dig då och då. Spänn benmusklerna genom att sträcka och böja benen under resan. Personer i riskzonen för propp (exempelvis gravida) bör resa med stödstrumpor.
- Sök vård: Vid trötthet, smärta/svullnad i benet eller en plötslig smärta utan tydlig orsak.
- Behandling: Läkemedel finns för att lösa upp blodproppar, stödstrumpa används i vissa fall för att undvika att benet svullnar upp.
Källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
Ett av världens giftigaste djur är den mindre mysiga kubmaneten som även gallas ”havsgeting.” Läs lucka 15 för mer information.

De flesta maneter som tillför familjen kubmaneter är giftiga, somliga mer än andra. Kubmaneten har en paraplyliknande form vilket gör den snabbare än andra maneter, upp till 6 meter i minuten (vilket är snabbt i manetvärlden). Till skillnad från andra maneter jagar den även aktivt, istället för att driva med vattenströmmen. Födan består av plankton och småfisk.

Varningsskylt för kubmanet
Foto: Wikimedia Commons
- Riskområden: Kusterna kring Australien, och Filippinerna samt i övriga Indiska Oceanen
- Förebygg: Eftersom man i riskområden känner till vilka tider på året kubmaneten dyker upp vid kusterna sätts varningsskyltar upp. För att skydda kroppen är heltäckande dräkt ett alternativ när man badar.
- Symptom: När en tentakel från kubmaneten fastnar på huden pumpas giftet in vilket orsakar kraftig smärta. Andra symptom som kan uppstå är illamående, muskel- och huvudvärk, andningssvårigheter och cirkulationskollaps.
- Behandling: Smärtan behandlas med lokalbedövning. Det finns ett motgift som bör sättas in intravenöst så snabbt som möjligt efter angrepp av en kubmanet.
Källa och källa
För mer reseinformation se vår Landsguide. Där hittar du information om vanliga sjukdomar, vaccinationer, närmaste ambassad med mera.
Du kan även läsa mer om farliga maneter här!